Så fungerar lossning av gods – från lastbil och pallgods till kranbil och truck

En transport är sällan klar när lastbilen svänger in på gården. Det som avgör om leveransen går smidigt är ofta de sista tjugo minuterna: hur godset ska tas ner från flaket, vilken utrustning som finns på plats och vem som faktiskt ansvarar för lossningen. Här går vi igenom de vanligaste metoderna, när truck eller kranbil behövs och vad som brukar påverka kostnaden.

Vad innebär lossning av gods?

Lossning är momentet då godset flyttas från transportfordonet till marken, lagret, byggarbetsplatsen eller den plats där mottagaren ska ta emot det. Det låter enkelt, men det är här de flesta förseningar och skador uppstår. Ett lastbilsflak står högt över marken, godset kan väga flera hundra kilo per kolli och utrymmet runt fordonet är ofta trängre än vad någon räknat med.

Vilken metod som fungerar hänger direkt ihop med fordonet. En distributionsbil med bakgavellift klarar mycket på egen hand, medan en tung lastbil utan lyftutrustning kräver att mottagaren har truck eller annan maskin. Precis som med personbilar handlar det om att matcha fordonets kapacitet mot användningen, och för företag som köper eller leasar transportfordon är just lossningsutrustningen en av de detaljer som påverkar både arbetsmiljön och andrahandsvärdet. Vill du se hur vi resonerar kring fordon och marknadsvärde kan du börja med vår guide till värdering av bil.

Så lossas gods från en lastbil

Den vanligaste situationen är en distributionsbil som ska lossa en lastbil vid en adress utan lastkaj. Då sker arbetet från marknivå, och fordonets egen utrustning avgör hur mycket som går att göra utan hjälp. Har bilen lastkaj att backa mot blir det betydligt enklare: godset rullas rakt ut med handtruck eller eltruck och behöver aldrig lyftas i höjdled.

Saknas kaj är lossning med bakgavellift standardlösningen. Liften sänker godset från flakhöjd till marken och klarar normalt mellan 750 och 2 000 kilo beroende på modell. Det förutsätter dock att underlaget är plant och bär, att liften kan fällas ut utan att blockera trafik och att det finns någon som tar emot godset på marken.

Ska du lossa en pall från en lastbil gäller dessutom att pallen är hel och rätt lastad. En spräckt pall eller gods som förskjutits under transporten går inte alltid att flytta med handtruck, och då behöver man tänka om på plats. Grus, gräsmatta och branta infarter är andra klassiska stoppklossar, eftersom en handtruck i praktiken kräver asfalt eller betong.

När behövs truck vid lossning?

Truck behövs när godset är för tungt för bakgavellift, när pallarna ska transporteras längre sträckor på området eller när lastbilen helt saknar lyftutrustning. En vanlig motviktstruck lyfter ofta mellan 1,5 och 3 ton, men kapaciteten sjunker snabbt när lasten sitter högt eller långt ut på gafflarna. Det är också därför frågan om hur mycket en truck kan lyfta sällan har ett enda svar: lyftdiagrammet, inte maxsiffran på skylten, är det som gäller.

Många mottagare har varken truck eller behörig förare på plats. Det gäller särskilt byggarbetsplatser, mindre företag och tillfälliga leveransadresser. Då hyrs ofta truck med förare in för just det tillfället, vilket också löser frågan om truckkort och ansvar för lyftet.

På ojämnt underlag är truck sällan rätt val. Där fungerar en hjullastare vid lossning bättre, eftersom den tar sig fram på grus och lera och dessutom kan flytta material vidare på området direkt efter att lastbilen har åkt.

Kranbil för gods som inte kan lossas på vanligt sätt

Ibland går godset varken att rulla eller gaffla. Det kan handla om maskiner, betongelement, byggbodar eller kollin som ska placeras bakom ett staket, på ett tak eller flera meter in på en tomt. I de fallen är lossning med kranbil oftast det enda realistiska alternativet.

Skillnaden mot enklare lossning är att kranbilen lyfter godset i höjd- och sidled och kan placera det på en exakt punkt, inte bara ställa av det bredvid fordonet. Det ställer i gengäld högre krav på planering: kranen behöver stödben på fast underlag, fri höjd utan luftledningar och ett avspärrat område där ingen vistas under lyftet. Lyftkapaciteten minskar dessutom ju längre ut kranarmen sträcks, vilket gör att både vikt och avstånd måste vara kända i förväg.

Tungt och svårhanterligt gods

Vikt är bara en av flera faktorer. Ett kolli på 800 kilo med låg tyngdpunkt och plan botten är enklare att hantera än ett på 400 kilo som är högt, smalt och ojämnt lastat. Vid lossning av tungt gods behöver man därför känna till både totalvikt, mått och var tyngdpunkten sitter innan utrustningen väljs.

Rullande gods är en kategori för sig. Att lossa en kabeltrumma kräver att trumman säkras direkt när den nått marken, eftersom även en svag lutning räcker för att den ska börja rulla. Här används ofta särskilda lyftok eller en axel genom trummans centrum i stället för gafflar.

Långa kollin ställer motsatta krav. Lossning av långgods som balkar, rör och reglar handlar mindre om vikt och mer om att lasten inte får böja sig eller tippa. Det kräver stöd i flera punkter, gott om svängrum vid fordonet och en avlastningsyta som är tillräckligt lång. Tillgängligheten till platsen avgör ofta metoden helt: en innergård med smal infart utesluter både långtradare och stora maskiner, hur väl planerat lyftet än är.

Pallgods och byggmaterial

Pallgods är den mest förutsägbara godstypen. Måtten är standardiserade, vikten är oftast känd och emballaget är byggt för att hanteras med gaffel. Det gör att lossning av pallgods i normala fall går snabbt, förutsatt att underlaget håller och att någon finns på plats för att kvittera och flytta pallarna vidare.

Byggmaterial beter sig annorlunda. Gips, isolering, takstolar och skivmaterial levereras i format som varken är standardiserade eller särskilt tåliga, och de ska ofta placeras nära den plats där de ska användas i stället för på ett lager. Därför involverar lossning av byggmaterial oftare kranbil eller hjullastare, och det behöver finnas en tydlig plan för väderskydd och underlag redan innan transporten rullar in.

Vad kostar hjälp med lossning?

Priset styrs framför allt av tid och maskinbehov. En lossning som tar tjugo minuter med bakgavellift ligger i en helt annan kostnadsklass än ett kranlyft som kräver avspärrning och etablering på plats. Utöver tidsåtgången påverkar godsets vikt och mått, hur många personer som behövs, framkomligheten till lossningsplatsen och om utrustningen måste transporteras dit separat.

Även tidpunkt och väntetid spelar in. Står ett fordon och väntar på att mottagaren ska bli klar debiteras det oftast, och lossning utanför normal arbetstid kostar mer. En genomgång av vad lossning kostar ger en bättre bild av hur de här delarna hänger ihop innan du begär offert. Samma princip som vid fordonsköp gäller här: det är enklare att bedöma ett pris när du vet vilka faktorer som ligger bakom, något vi också går igenom i vår genomgång av hur Autovärdet beräknas.

Lossningshjälp på olika orter

Behovet ser olika ut beroende på var leveransen sker. I storstäderna är det framkomligheten som styr. Trånga innergårdar, tidsfönster för tunga fordon och begränsade uppställningsytor gör att losshjälp i Stockholm ofta måste planeras in i detalj, och i hamnnära och industritäta områden som Göteborg blandas stora godsflöden med små leveransadresser mitt i staden. Där handlar losshjälp i Göteborg lika mycket om logistik som om själva lyftet. I losshjälp i Malmö märks närheten till kontinenten genom en hög andel internationella transporter med varierande utrustning på fordonen.

I mellanstora städer domineras behovet i stället av byggprojekt och företagsområden i utkanten. Runt universitetsstäder som Uppsala och Lund pågår ständigt om- och nybyggnation, och den som söker losshjälp i Uppsala eller losshjälp i Lund behöver ofta hantera leveranser till platser där varken lastkaj eller egen truck finns. I losshjälp i Örebro, som ligger mitt i landets logistikstråk, är det snarare lagerbyggnader och distributionspunkter som står för volymen.

Industri- och tillverkningsorter har egna förutsättningar. Tungt gods, maskiner och långgods är vanligare, vilket märks i efterfrågan på losshjälp i Jönköping och losshjälp i Västerås, där kranbil och hjullastare används oftare än i renodlad citydistribution. Samma mönster syns i losshjälp i Norrköping. Behöver du se vad som finns där du är verksam går det att bläddra bland orter där lossningshjälp finns.

Fler guider om lossning och godshantering

Det finns stora skillnader mellan att ta emot en pall kontorsmaterial och att lyfta av en maskin med kran, och den som vill läsa mer om enskilda moment hittar fördjupande guider om lossning som går igenom utrustning, ansvar och praktiska förberedelser för respektive godstyp.

Planera lossningen innan transporten anländer

Det mesta som går fel vid en lossning går att förutse. Ta reda på godsets vikt och mått i god tid, och kontrollera om det levereras på pall eller som lösa kollin. Gå sedan igenom lossningsplatsen: bär underlaget en truck, finns det plats att fälla ut en bakgavellift, och är infarten fri från grindar, låga tak och parkerade bilar?

Klargör också vem som ansvarar för själva lossningen. I många transportavtal slutar åkeriets ansvar vid fordonet, vilket innebär att mottagaren ska ha personal och utrustning på plats. Är det oklart bör det redas ut innan bokningen, inte när chauffören står på gården. Boka maskin och förare i samma veva som transporten, och se till att någon på plats kan kvittera och kontrollera godset direkt.

Fordonssidan är värd en tanke även för den som köper eller byter transportbil till verksamheten, eftersom lyftutrustning och lastvolym påverkar både användbarheten och priset på begagnatmarknaden. Vi går igenom hur svenska handlare bedöms i vår översikt över bilhandlare i Sverige. Den som söker en specifik guide eller tjänst kan även hitta samtliga delar av webbplatsen via Lossa.nus sidkarta.